Som f.d. IT-konsult borde jag inte ha gjort ett sådant här slarvfel.
Borde vetat bättre!
Borde inte kunnat hända!
Jag var så glad när mitt manus äntligen var klart. Jag kopierade det till ett USB minne och tog en högtidlig promenad till brevlådan.
Men jag missade att rensa bort allt annat som fanns där.
NU tror jag - nä, nu är jag säker på - att det manus som har använts till min bok är det som jag skickade till korrekturläsaren. Det som innehåller några förargliga stavfel. Felaktigheter som min korrekturläsare förstås kommenterade och jag därefter korrigerade.
Men nu är de här igen. Jag fick syn på ett par välbekanta stavfel i det "riktiga" manuset som tryckeriet har.
Det gick en liten kall ilning längs med ryggraden!
Hur kom de dit???
Nu har jag grubblat och funderat och kommit fram till att det måste vara så. Att jag inte rensade. Att jag, förutom mitt korrekturlästa manus, skickade med ett med stavfel. En fil med ett namn som gjorde att det utgav sig för att vara det riktiga. Så måste det vara! Väl???
Jag får vänta till nästa vecka innan jag kan få tag på någon som kan kolla.
Det är alltså dags igen för den berömda "väntan".
Inget är som väntans tider...
Acceptera! Andas! Släppa taget!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar